Här har vi samlat allt studiematerial för samtliga nivåer från vitt till svart bälte. Ni hittar glosor, steg för steg gällande mönster, videos på samtliga mönster både på svenska och engelska samt quizz (glosförhör).
GUP 10
Dokumentation
GUP 9
Dokumentation
GUP 8
GUP 7
GUP 6
GUP 5
GUP 4 (Avancerad)
GUP 3
GUP 2
Dokumentation
GUP 1
DAN 1
Koryo poomsae symboliserar ”seonbae”, vilket betyder en lärd man som karaktäriseras av en stark kampsportsspirit och en rättfärdig lärd mans ande. Anden har ärvts genom tiden från Koguryo, Palhae och ned till Koryo, vilket är bakgrunden till att organisera Koryo poomsae. De nya teknikerna som visas i denna poomsae är kodeup-chagi, sonnal bakkat-chigi, hansonnal arae-makki, khaljaebi, mureup kkukki, momtong hecho-makki, jumeok pyojeok-jireugi, pyonsonkkeut jeocho-tzireugi, batangson nullo-makki, palkup yop-chagi, mejumeok arae pyojeok-chigi, etc, som endast svartbältare kan träna på. Junbi-seogi är tongmilgi som kräver mental koncentration genom att positionera handen mellan övre magen och nedre magen där ”sin” (gudomlig) och ”jeong” (ande) konvergerar. Poomsae-linjen representerar det kinesiska tecknet som betyder ”seonbae” eller ”seonbi”, en lärd man eller en man av dygd på koreanska.
Övriga Poomsae DAN 2-9
Keumgang (som betyder diamant) har betydelsen av ”hårdhet” och ”tyngd”. Berget Keumgang på Koreahalvön, som betraktas som centrum för nationalandan, och ”Keumgang yoksa” (Kumgang-krigaren) som namngavs av Buddha, som representerar en mäktig krigare, är bakgrunden till namngivning av denna poomsae. Nya tekniker som introduceras i denna poomsae är batangson teokchigi, hansonnal momtong anmakki, Keumgangmakki, santeulmakki, kheun doltzeogi (stort gångjärn) osv., och hakdariseogi. Poomsae-linjen symboliserar ett berg som visas av det kinesiska tecknet. Rörelserna bör vara kraftfulla och välbalanserade för att passa svartbältesdigniteten.
Taebaek är namnet på ett berg med betydelsen ”ljust berg”, där Tangun, grundaren av Koreanerna, och det ljusa berget symboliserar själens helighet och Tanguns tanke om ”hongik ingan” (humanitärt ideal). Det finns många platser som kallas Taeback, men berget Paektu, som typiskt har varit känt som koreanernas vagga, är bakgrunden för namngivningen av Taebaek-poomsae. Nya tekniker introduceras i denna poomsae, som sonnal arae hechomakki, sonnal opeojapki (grepp), japhin sonmokppaegi (dragning av fångad handled), Keumgang momtong-makki, doltzeogi (gångjärn), etc. Linjen i poomsae liknar ett kinesiskt tecken, vilket symboliserar bron mellan himlen och jorden och innebär att människor grundade en nation enligt himlens befallning. Poomsae-rörelserna är till stor del sammansatta av momtongmakki och chigi.
”Pyongwon” betyder en slätt som är ett utsträckt och vidsträckt land. Det är källan till liv för alla varelser och fältet där människorna lever sina liv. Poomsaen Pyongwon baserades på idén om fred och kamp som uppstår från principerna om ursprung och användning. De nya teknikerna som introduceras i denna poomsae är palkup ollyochigi, olgul kodureo yop-makki, dangkyo teokchigi, meongyechigi, hechosanteulmakki, etc. Junbiseogi är moaseogi wenkyopson (vänster överlappande händer), vilket kräver koncentration av kraft i nedre delen av magen, källan till kroppsstyrka, eftersom marken är början och källan till mänskligt liv. Linjen i poomsaen betyder ursprung och omvandling av slätten.
Ordet ”Sipjin” härstammar från tanken på tio livslängder, vilket förespråkar att det finns tio varelser med långt liv, nämligen solen, månen, berget, vattnet, stenen, tallen, örten för evig ungdom, sköldpaddan, hjorten och tranan. De är två himlakroppar, tre naturresurser, två växter och tre djur, som alla ger människor tro, hopp och kärlek. Poomsae Sipjin symboliserar dessa saker. De nya teknikerna som introduceras i denna poomsae är hwangso-makki, sonbadak kodureo makki, bawimilgi (stentryckande), sonnaldeung momtong hechomakki, kklyeolligi (lyft upp), chetdarijireugi (gaffelform jireugi), sonnal otkoreo araemakki, sonnaldeung momtongmakki, som är tio till antalet. Det kinesiska tecknet för tio är formen för poomsae-linjen, vilket betyder en oändlig numrering av decimalsystemet och oavbruten utveckling.
Ordet ”Jitae” betyder en man som står på marken med båda fötterna och tittar mot himlen. En man på jorden representerar sättet att kämpa för mänskligt liv, som att sparka, trampa och hoppa på marken. Därför symboliserar poomsae olika aspekter som uppstår i människans kamp för tillvaron. De nya teknikerna som introduceras i denna poomsae är hansonnal olgul-makki, keumgang momtong-jireugi, anpalmok kodureo makki och mejumeok yop pyojeok-chigi och poomsae-linjen symboliserar en man som står på jorden för att resa sig mot himlen.
Ordet ”Chonkwon” betyder Himlens Stora Mäktige, som är ursprunget till alla varelser och själva kosmos. Dess oändliga kompetens symboliserar skapelse, förändring och fullbordan. Människor har använt Himlens namn för alla viktiga jordiska former och betydelser eftersom de kände fruktan inför Himlens mäktighet. För över 9 000 år sedan var grundaren av det koreanska folket, ”Chonkwon”, avsett som himlakungen. Han bosatte sig i den himmelska staden som huvudstad nära det himmelska havet och det himmelska berget, där hanfolket som den himmelska rasen födde fram rätt tankar och handlingar, vilket var ursprunget till Taekwondo. De nya teknikerna som introduceras i denna poomsae är nalgae pyogi (vingöppning), sosumjumeok sosumchigi (knoge framåtstötande knytnäve), hwidullomakki (svängande försvar), hwidullo jabadangkigi (sväng och drag), sonnaldeung wesanteul makki, keumgang yopjireugi, taesan-milgi, etc., samt en krypande gångstil. Karakteristiken för rörelserna är stora rörelser och armrörelser som bildar mjuka kurvor, vilket symboliserar Chonkwons stora tankar. Poomsae-linjen ”T” symboliserar en man som kommer ner från himlen, underkastar sig Himlens vilja, får kraft av Himlen och tillber Himlen, vilket betyder enhet mellan Himlen och en människa.
Ordet ”Hansu” betyder vatten, som är källan till substans som bevarar livet och föder alla varelser. Hansu symboliserar födelse av liv och tillväxt, styrka och svaghet, generositet, harmoni och anpassningsförmåga. Speciellt har ”han” olika betydelser, nämligen namnet på ett land, mångfald, storhet, jämnhet, ensamhet, till och med himlen och roten till allting bland annat. Framför allt är vattnets natur, som karakteriseras av odelbarhet och flexibilitet, tillsammans med alla ovanstående betydelser, bakgrunden till att organisera denna poomsae. De nya teknikerna som introduceras i denna poomsae är sonnaldeung momtong hecho-makki, mejumeok yangyopkuri (båda sidor) chigi, kodureo khaljaebi, anpalmok arae pyojeok-makki, sonnal keumgang-makki, etc., samt även modumbal som en ställning. Rörelserna bör utföras mjukt som vatten men kontinuerligt som en vattendroppe som samlas för att bilda havet. Poomsae-linjen symboliserar det kinesiska tecknet som betyder vatten.
”Ilyeo” betyder tanken hos den stora buddhistiska prästen från Silladynastin, Helgonet Wonhyo, och kännetecknas av filosofin om enhet mellan sinnet (andlig) och kroppen (materiell). Det lär att en punkt, en linje eller en cirkel till slut blir ett i allt. Därför representerar poomsae Ilyeo harmoniseringen av sinne och kropp, vilket är kärnan i kampsport, efter lång träning av olika tekniker och andlig utveckling för att fullända Taekwondo-praktiken. De nya teknikerna som introduceras i denna poomsae är wesanteul yopchagi, dusonpyo (två öppnade handflator) bitureo jabadan-gkigi (vridning och dragning), twio yopchagi och den första ställningen av ogeum (bakre knä) seogi. Junbiseogi är bojumeok moaseogi (inlindad knuten näve i moa-seogi), där två inlindade knutna nävar placeras framför hakan som den sista steget i poomsae-träningen. Det har betydelsen av enhet och måttlighet, så att den andliga energin kan flöda fritt in i kroppen och händerna. Poomsae-linjen symboliserar det buddhistiska märket kswastika, till minne av Helgonet Wonhyo, vilket betyder ett tillstånd av fullkomlig osjälviskhet inom buddhismen där ursprung, substans och tjänst kommer i samstämmighet.